Minnesvandring på Österlen

by Mikaela Bjerring on 9 augusti, 2015 · 4 comments

in Alla Blogginlägg, Livet, Livserfarenheter, Resor, Tankar och funderingar, Upplevelser, Vardagsbetraktelser

Jag är tillbaka i trakter som jag såväl känner igen. 15 somrar, en blinkning, en evighet. En hel barndom, hur många steg? I min barndoms magiska värld vandrar jag idag samma väg. I gamla fotspår som för länge sedan suddats ut, i sällskap med minnen som aldrig bleknat bort.

Minnesvandring på Österlen

Jag minns det som om det var igår. Det var glitter i havet och kritvita stränder. Sanden som brände våra fötter där vi sprang. En grönskade skog och blomstrande ängar. Hästar i hagen och brunbrända ben. Varje dag var en evighet, med ett nu som aldrig tog slut.

I skogen fann vi vår egen förtrollade värld. Vi var strandsatta pirater och magiska älvor. Vi dansade i regnet och klättrade i träd. Med vilda blommor från ängarna prydde vi våra hår. Vi badade i timmar utan att känna kyla. Vi sprang barfota på stenar utan att känna smärta. Den röda-vita rosen fick oss att fly in i skogens djup. Det var vilt, det var fritt och det var vårt. Somrarna kom och somrarna gick, tills dom började svepa förbi och till sist tog slut.

I min barndoms magiska värld vandrar jag idag samma väg. I gamla fotspår som för länge sedan suddats ut, i sällskap med minnen som aldrig bleknat bort. Med ett leende på läpparna och värme i mitt hjärta tänker jag, min barndom vilar här.

 

{ 4 comments… read them below or add one }

1 Anja augusti 20, 2015 kl. 11:28

Fin skrivit!

Svara

2 Mikaela Bjerring augusti 21, 2015 kl. 10:36

Tack Anja!

Svara

3 Mia L februari 12, 2016 kl. 12:51

Så underbart skrivit! Vissa minnen bär vi med oss för livet.

Svara

4 Mikaela Bjerring februari 13, 2016 kl. 12:37

Tack! Ja vissa minnen bleknar aldrig.

Svara

Leave a Comment

Previous post:

Next post: