”När jag var fem år gammal sa alltid min mamma att lycka var nyckeln till livet. I skolan frågande de mig vad jag ville bli när jag blev stor. Jag skrev ner ”lycklig”. De sa att jag inte förstod frågan, jag svarande att de inte förstod livet.” / John Lennon.

Det är en varm sommardag i slutet på juli. Kvällssolen känns som kärleksfulla smekningar över huden och den varma sanden som sammet under fötterna. Vågorna slår lugnt och rytmiskt mot strandkanten och solens reflektioner får havet att glittra. Jag tar ett djupt andetag och fyller mina lungor med den salta havsluften. Det är en sån där härlig dag som man aldrig vill ska ta slut.

I stunder som denna är det svårt att inte känna något annat än total tillfredställelse. Jag börjar tänka på hur lycklig jag känner mig precis i det här ögonblicket. Hur underbart det hade varit att alltid känna ett sådant eufori. Men lycka är aldrig konstant. Det är som vi alla vet något som vi skapar inom oss själv i stunden. En flyktig känsla som hela tiden är under förändring.

Även om man inte kan känna ett konstant högt lyckorus, så kan man ändå skapa ett liv med yttre och inre omständigheter som få en att vara generellt lycklig. Jag skulle säga att jag är det, en lycklig människa.

Jag tror drömmar och mål är nödvändigt för ett lyckligt liv. Det ligger i människans natur att behöva ha något att sträva eller längta efter för att känna att livet är riktigt meningsfullt. Att bygga upp en tillvaro som man verkligen trivs med. Där man kan känna lika mycket tillfredställelse och glädje en måndagsmorgon som en lördagseftermiddag. Man behöver skapa en balans i vardagen mellan jobb, familj, vänner, alla måsten och det man vill göra. Vi behöver uppskatta det vi har framför oss. Vi behöver skratta, vi behöver skapa glädje i stunden. Som Bob Marley sjunger ”Love the life you live, live the life you love.”

Många gånger är det inte vad vi har, eller inte har som är problemet, utan hur vi ser på det vi har. Allt det fina som man skapar på livets resa, behöver man lära sig att faktiskt njuta av. Man behöver hitta en balans i tillvaron där kära minnen, nuet och längtan efter vad man vill åstadkomma i framtiden alla har en plats, med fokus på vad man tillåter sig att känna just nu.

Jag har redan hunnit med att bo i ett flertal länder i olika världsdelar. Jag har upplevt otroligt mycket som jag är väldigt tacksam för. Mål jag har uppnått har ersatts av nya. Erfarenheter jag fått har vidgat mina vyer och öppnat upp för nya möjligheter. Både vi själva och allt runt omkring oss är under en ständig förändring. Vi har inte kontroll över allt, men över väldigt mycket. De vägar vi tar är våra egna val.

Det jag har upplevt och åstadkommit har gett mig mening med livet. Jag har också insett att inget någonsin kommer att bli ”perfekt”. Det är inte det livet handlar om. Det är vardagens strider och glädjestunder, alla upp- och nergångar som är den verkliga lyckan. När man börjar inse det, så kommer man att sluta jaga lyckan och istället leva med den.

Solen har börjat sänka sig ner över horisonten och de starka strålarna har ersatts av ett fantastiskt färgskådespeleri. När den orange solen slutligen försvinner ner, ersätts den snabbt av en otrolig stjärnhimmel. Jag sitter kvar en stund och betraktar oändligheten ovan. Universums mysterium som vi antagligen aldrig kommer att lyckas lösa, medan svaret till lycka finns inom oss själva.

Njut av de små sakerna i livet, för en dag kommer du att se tillbaka och inse hur stora de var.

Relaterade inlägg:

• Vad ser du?
• Längtan
• Världen skulle behöva lite mer Kintsukuroi
• Mindfulness i vardagen  (extern länk)