Överallt i media överväldigas vi av allt hemskt som pågår just nu – krig, flyktingkrisen, terrorism och våldsbrott. En syndaflod av åsikter, tankar och känslor. Vad är rätt? Vad är fel? Vad gör vi? Vad gör vi inte? 

Just nu lever vi i ett konstant surr av sorg, hat, oro och rädsla. Rädsla som är vår största fiende. Det som förgör oss, det som förstör oss. Ska det vara så svårt? Ska det vara så komplicerat? Vi kan inte göra alla hemska händelser ogjorda, men vi kan påverka vad som händer idag och imorgon. Vi kan ta världen för vad den är just nu och ge den en vackrare framtid.

Jag tänker tillbaka på alla mina år utomlands. På den tiden jag bodde i Japan. När min vardag var på Cayman Islands. Under dom åren jag kallade Abu Dhabi och Dubai mitt hem. Alla länder och kulturer som jag haft fördelen att vara en del av. Alla resor, möten och upplevelser. Underbara minnen som jag tar med mig genom livet. Alla människor som gett så starka avtryck på vägen. Kulturer och seder som jag tagit till mig och som omfamnat mig tillbaka. Så mycket kärlek, så många skratt, så mycket glädje. Det är samma värld som nu håller på att rasa. Som långsamt håller på att förfalla. En värld med så många sprickor som knappt håller samman. En värld som skulle behöva så mycket Kintsukuroi.

”Kintsukuroi” som även kallas ”Kintsugi” är ett vackert japanskt hantverk. Det är konsten att reparera keramik som gått sönder. Det är ett synsätt som bygger på att ett föremål har blivit vackrare just för det har gått i bitar och med kärlek blivit lagat. Med guld eller silver fyller man omsorgsfullt alla sprickor. Det är för att förstå att något som är trasigt inte är förstört, utan snarare blivit mer värdefullt. Föremålet har blivit vackrare och starkare. Kintsukuroi har gett det liv och karaktär. Det har med omsorg och kärlek blivit helt igen. Om vi bara kunde ta Kintsukuroi och tillämpa det i vår trasiga värld.

Den krakelerade befolkningen ser på med rädsla medan världen håller på att rasa. Sprickor som blir allt djupare. Skärvor som ligger brett utspridda och skriker efter att få tillhöra en helhet igen. Att omsorgsfullt bli lagade och fyllda med kärlek och hopp. Om vi bara kunde inse hur värdefull vår värld är. Om vi bara kunde få uppleva den hel. Om vi bara kunde använda Kintsukuroi för att fylla världens alla sprickor.

Relaterade inlägg:

• Några tankar om lycka
• Längtan
• Wabi Sabi – en japansk livsfilosofi
• Vad medveten andning kan göra för hälsan (extern länk)